Får kladistiken kläder om tillräckligt många såger att den har det?

Kladistik antar att vi kan "rekonstruera" det sanna Livets Träd, trots att något sådant Livets Träd naturligtvis inte kan hittas, eftersom det förutsätter att de olika specifika träden är lika, vilket de inte nödvändigtvis är. Man skulle naturligtvis kunna tänka sig att de olika specifika träden skulle kunna sammanfattas i ett enda sant Livets Träd, men det förutsätter att alla "klader" och "parafyletiska grupper" i de olika specifika träden sammanfaller, vilket de inte nödvändigtvis gör. Ett enda sant Livets Träd är alltså en praktiskt omöjlig tanke.

Ändå finns det kladister (som Per Sundberg och Mikael Härlin) som hävdar att de olika specifika livets träd faktiskt kan sammanfattas i ett enda Livets Träd, tvärs emot faktumet att de inte kan det. Hur ska man handskas med ett sådant hävdande? Vad ska man göra när det inte räcker med att visa att ett hävdande faktiskt är fel? Om man inte kan stoppa något som faktiskt är fel, vad kan man då stoppa? Vad gör vi, t ex, om en ny Hitler dyker upp och den tidens Per Sundberg och Mikael Härlin hävdar att han faktiskt har rätt, tvärs emot fakta? Måste vi då likt Torgny Segerstedt slåss för att hävda fakta emot ideologer? Väger en mängd människor tyngre än fakta? Har Kejsaren kläder om 1000 personer säger att han har det, 10 000 personer, 100 000 personer, 1 000 000 personer? Får Kejsaren kläder om tillräckligt många säger att han har det?

Nej, faktum är att kladistiken är en ny form av tanken om "naturliga grupper", vilken har dykt upp gång på gång i mänsklighetens historia. Vi tycks vara svaga för denna tanke, trots att den i en enkel kritisk granskning är omöjlig. Aldrig kommer någon att rekonstruera ett enda sant Livets Träd, därför att något sådant kan inte finnas per definition. Jakten på det är alltså tokig.